Depression

Att känna sig ledsen är ingen sjukdom. Men om du är nedstämd eller inte tycker att någonting är roligt under en längre tid skulle du kunna ha en depression.

Vad är depression?

Nedstämdhet och oro är helt naturliga reaktioner på vissa händelser i livet. Det är också vanligt med nedstämdhet utan någon tydlig anledning. Känslor av sorg, ilska eller håglöshet är en del av livet och varken sjukt eller skadligt. Oftast går känslorna över efter en tid.

Men nedstämdhet kan också vara en depression. Om du känner dig nedstämd och orkeslös varje dag under mer än två veckor och har tappat lusten till sådant du vanligtvis brukar tycka om att göra, kan du ha blivit deprimerad.

Det är ibland svårt att dra gränsen mellan nedstämdhet och depression. Det händer att den som håller på att bli deprimerad inte själv märker det. Ibland är det de närstående som upptäcker förändringen.

Den vanligaste formen av depression kallas egentlig depression och brukar delas upp i tre svårighetsgrader. Även om gränserna mellan de olika nivåerna inte är skarpa kan de beskrivas ungefär så här:

Lätt eller lindrig depression

Vid en lätt depression kan en ofta fungera socialt och praktiskt i sitt dagliga liv, trots att en mår dåligt inombords. En kan klara av att gå till jobbet eller umgås med sina vänner, fast det kräver att en anstränger sig och "biter ihop".

Medelsvår eller måttlig depression

Vid en medelsvår depression kan svårigheterna vara så stora att en inte längre orkar med sitt vanliga vardagsliv eller relationer. Det kan till exempel innebära att en inte klarar av att arbeta, sova ordentligt eller umgås med sina vänner.

Svår depression

Om en har en svår depression påverkas ens tankar och känslor så mycket att en ofta inte ens bryr sig om grundläggande behov som att till exempel äta och dricka. Att en har allvarliga självmordstankar eller direkta planer på att ta sitt liv kan också ingå i symtomen, men det betyder inte att alla som har en svår depression har självmordstankar.

Utmattningssyndrom

En depression som utlösts av stress kan vara så kallat utmattningssyndrom med egentlig depression. Det kallas ibland för utmattningsdepression, men det är inte alla som får utmattningssyndrom som blir deprimerade.

Återkommande depressioner

Hos vissa kan depressioner återkomma, och kallas då ibland för recidiverande eller återkommande depression. Om man är deprimerad under en längre tid och inte får behandling, ökar risken att man får återkommande depressioner.

Bipolär sjukdom

Bipolär sjukdom är återkommande depressioner varvat med episoder av mani – där är en uppvarvad, har ovanligt stor energi och är ibland överdrivet glad.

Symtom på depression

Egentligen behöver en inte känna sig ledsen för att ha en depression, många känner sig snarare tomma, och att ingenting som en brukade tycka om är längre roligt. Många får svårt att ta sig för saker och ting, får koncentrationssvårigheter eller blir väldigt trötta. Aptit och sömn brukar påverkas, liksom självkänsla och sexlust.

En depression påverkar självbilden och självkänslan. Man tycker mindre om sig själv och kan ha tankar om att vara dålig eller värdelös. Man kan känna sig likgiltig inför hela tillvaron och känslorna för andra blir ofta mindre starka. Det får många att uppleva sig som väldigt isolerade från omvärlden. Man kan tro att andra inte vill en väl eller kanske talar illa om en. De negativa tankarna upprepas och man ältar misslyckanden och känslor av otillräcklighet.

Tankar på döden

Vid depression kan en få tankar om att det vore bättre att vara död. Ofta är det kopplat till känslor av ångest, självförakt och hopplöshet. Det kan gå så långt att man försöker ta sitt liv.

Om du har tankar på att ta ditt liv behöver du hjälp. Om du mår mycket dåligt och känner att du inte orkar mer ska du söka hjälp direkt på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning, eller ringa 112.  

Behandling av depression

Depression kan behandlas på flera olika sätt. Det beror på vilken typ och grad av depression som du har och vad som passar just dig. Vissa saker kan du själv göra för att må bättre, till exempel ha regelbundna sovvanor, behålla dina vanliga rutiner, arbeta, ägna dig åt fysisk aktivitet mm.

Sjukvården kan hjälpa dig med antidepressiva läkemedel och/eller samtalskontakt.

Vid svår depression kan du behöva vård på en psykiatrisk klinik. Om inte läkemedelsbehandling eller psykoterapeutisk behandling hjälper kan du bli erbjuden elbehandling.

Undvik alkohol!

Även om det kan kännas bättre för stunden, är alkohol något som gör din depression värre. Det är till och med så att det är svårt att veta om det handlar om depression i de fall där en person dricker ofta – ibland är det alkoholen i sig som ger symtom som liknar dem vid depression.

Vad beror depressioner på?

Svåra livshändelser eller påfrestningar kan leda till depression, till exempel ensamhet, en närståendes död eller ekonomiska problem. Ständig stress under lång tid utan tillräckligt med vila och återhämtning kan också öka risken för depression.

Man kan också bli deprimerad utan att det finns någon yttre orsak. Det gäller särskilt om man har återkommande depressioner.

Närstående till någon med depression

Relationer påverkas också. För dig som är närstående kan det vara en svår uppgift att stötta någon som är deprimerad. Om du upplever det som svårt att leva med någon som är deprimerad kan även du behöva stöd.