Endometrios

Vad är endometrios?

Endometrios (”endometriosis” på engelska) är en vanlig sjukdom som drabbar ungefär en av tio kvinnor. Symtomen kommer oftast ett par år efter det att en fått sin första mens, och diagnosen kan dröja flera år.

Endometrios innebär att livmoderslemhinna växer utanför livmodern och på andra organ i buken. Dessa celler uppfattas av kroppen själv som något främmande och kan därför sätta igång en inflammation. Endometrios kan därmed betraktas som en inflammatorisk sjukdom, och inflammationen kan i sin tur leda till en mängd olika symtom och problem.

Det är fortfarande oklart hur endometrios uppstår, vilka faktorer som påverkar sjukdomen och även varför en kan ha så olika symtom av sjukdomen. Bland annat verkar genetiska faktorer ha inverkan på endometrios.

Symtom på endometrios

Hur mycket symtom en upplever har inget samband med hur utbredd endometriosen är. Vissa kvinnor har endometrios med symtom även om den är svår att upptäcka vid en utredning. Upp till en femtedel av alla med sjukdomen upplever inga symtom alls. I vissa fall kan det vara svårt att skilja endometrios från svår mensvärk, och den primära behandlingen är i princip densamma.

  • Smärta vid endometrios

    Smärta är det vanligaste och ofta största symtomet av endometrios, även om det finns de med endometrios som inte har någon smärta alls. Smärtan brukar vara svår och likna mensvärk. Många har också ägglossningssmärtor. Ibland blir smärtorna värre med tiden och kan då hos vissa finnas under hela menscykeln. Andra tillfällen som kan förknippas med smärta kan vara när en går på toaletten eller vid samlag. Även besvär från urinblåsan förekommer.

  • Mage- och tarmproblem vid endometrios

    Diarré eller förstoppning i samband med mens, kramper, tryckkänsla och smärta i samband med måltid och när en bajsar kan förekomma. Ofta IBS-liknande symtom.

  • Svårt att bli gravid vid endometrios

    Hälften av alla med endometrios kan ha svårare att bli gravida. Många kan få kämpa längre, men de flesta kan få barn på naturlig väg eller med hjälp av IVF (in vitero fertilisering).

  • Blödningar och mens vid endometrios

    Rikliga blödningar och korta menscykler är vanligt, men är individuellt.

  • Allmän sjukdomskänsla vid endometrios

    Trötthet, bristande energi och illamående. Förhöjd kroppstemperatur kan förekomma.

Graviditet och endometrios

Vissa med endometrios har svårare att bli gravida, men det är inte alls omöjligt att bli med barn på vanligt sätt. Om det är svårt kan en få hjälp med så kallad IVF.

Ibland får en höra att endometrios blir bra när man är och har varit gravid. Vissa upplever att besvären blir bättre under och efter graviditet, vissa inte. För somliga blir det till och med sämre.

Humör och relationer vid endometrios

Smärta och andra symtom av endometrios kan inverka på humöret och det sociala livet. Vissa får svårt med arbete och skola, och många kan uppleva en begränsning att delta i sociala sammanhang. Det är inte ovanligt med nedstämdhet och ångest under perioder.

En del kvinnor uppger en känsla av att inte bli tagen på allvar eller att det är svårt för nära vänner och anhöriga att förstå. Att få prata med någon kan göra att en får ett annat perspektiv på saker och att det känns lättare. Här på Freya finns psykologer, läkare, sjuksköterskor och barnmorskor som finns där för dig om behöver tala med någon. Vi kan även remittera dig vidare eller rekommendera vart du kan vända dig. Vi kan även prata med dina anhöriga om de har frågor eller behov av stöd.

Utredning av endometrios

Ofta kan en få en stark misstanke om endometrios utifrån vilka symtom en har och hur de förändras i samband med menscykeln.

För att helt säkert kunna sätta diagnosen endometrios behöver en ofta göra en titthålsoperation. I samband med den undersöks insidan av magen och läkare kan då se eventuella endometriosceller. De kan också ta vävnadsprover som sedan bedöms mikroskopiskt. Under operationen kan de också ta bort den endometrios som hittas, men problemet är att det också finns en hel del risker med dessa operationer. Alla operationer (även titthålsoperationer) ökar risken för sammanväxningar i buken, organ kan skadas när endometriosvävnad tas bort, och det finns ytterligare risker som till exempel infektioner och blodpropp. Sitter endometriosen vid äggstockarna kan äggblåsor komma med, vilket i sin tur kan påverka möjligheten att bli gravid. Vissa blir inte bättre efter operation och ett fåtal kan till och med bli sämre i sin sjukdom.

Ultraljud kan visa cystor på äggstockarna (”chokladcystor”), som ibland räcker för att kunna sätta diagnosen endometrios. Att läkaren inte hittar chokladcystor betyder dock inte att en inte har endometrios.

Magnetröntgen (MR) är inget som rekommenderas i vanliga fall för att diagnosticera endometrios, men ibland kan läkare hitta endometrios när en gör MR av något annat skäl.

Behandling av endometrios

Behandling kan sättas in av läkare, men i vissa fall också av sjuksköterska.

Den första behandling en provar är smärtstillande mediciner (paracetamol, till exempel Alvedon, och NSAID, till exempel Naproxen) samt hormonbehandling/p-piller. De flesta får stor lindring av p-piller, särskilt om en tar dem kontinuerligt, det vill säga att en undviker mens. Denna behandling kan sättas in utan att en har den formella diagnosen endometrios.

Om behandlingen inte fungerar bra finns det många olika varianter att prova. Ofta behöver en prova sig fram för att hitta det som funkar bäst. När en provar olika behandlingar är det också viktigt att följa sina symtom så att det blir tydligt vilka effekter olika behandlingar får.

Tidig behandling är bra och en skall sträva efter att inte ha några symtom alls.

En behöver ofta utvärdera en ny behandling under ca tre månader. Detta kan kännas som en lång tid, men vissa effekter tar tid på sig. Om en byter för snabbt kan det vara svårt att veta vilken behandling det var som gjorde vad.

Hos en gynekolog kan en få ytterligare varianter av läkemedel och även diskutera om operation kan vara aktuellt.

Vi på Freya tror att det är viktigt att kunna hjälpa till med många olika saker och har därför läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och psykologer som alla har stor kunskap om endometrios.

Om en har provat många olika behandlingar och fortfarande har besvär kan en få komma till ett så kallat endometriosteam på ett sjukhus.  

Sjukskrivning vid endometrios

Det finns många skäl att vara försiktig med sjukskrivning, inte minst eftersom det ofta snarast har negativa konsekvenser för hälsan. Men ibland är det svårt att gå till jobbet eller skolan på grund av sjukdom. Socialstyrelsen har publicerat ett beslutsstöd som är vägledande för sjukskrivningar. Där står att en i normalfallet ej behöver vara sjukskriven, men att det i samband med till exempel operationer kan finnas skäl för sjukskrivning upp till 4-6 veckor.