Ont i magen

Det finns många skäl till ont i magen. Det är väldigt vanligt med ont i magen, och orsakerna kan variera från matförgiftning till stress till allvarliga sjukdomar.

Varför ont i magen?

Magen används som ett samlingsnamn för många saker. Ibland menar man magsäcken eller tarmarna. Ibland andra organ som lever, bukspottskörtel eller livmoder och äggstockar.

Även om de flesta fall av magont inte beror på något farligt och går över av sig själv kan det ibland vara tecken på sjukdom. Det finns både akuta och kroniska sjukdomar som ger ont i magen.

Ofta hittar en ingen säker orsak till varför du har ont i magen. Ibland kan du ha jobbiga magbesvär, men där det varken syns på prover eller andra undersökningar. Exempel på det är IBS och funktionell dyspepsi.

Hur kan jag få mindre ont i magen?

Ofta kan en själv göra ganska mycket för att förstå det onda. Finns det något mönster? Finns det något i kosten som kan påverka? Hur är dina toalettvanor? Hänger smärtorna ihop med menscykeln? Försök att ta reda på orsaken till att du får ont i magen. Ibland finns det en enkel förklaring och då kanske du kan få besvären att gå över genom att du förändrar vissa saker i din kost eller i din omgivning.

Några allmänna råd om du har ont i magen:

  • Fysisk aktivitet. Tarmarna är gjorda för att fungera bäst när vi rör på oss varje dag. Promenader räcker bra, de hjälper tarmarnas rörelser mycket.

  • Regelbundenhet med mat, träning, sömn.

  • Använd kläder som sitter löst kring magen och inte klämmer åt.

  • Fundera över dina matvanor. Kan det onda ha att göra med vad du äter och dricker? Prova att helt undvika den typ av mat som du misstänker kan orsaka besvären. Fundera också över situationen vid dina måltider. Är det lugnt eller stressigt? Försök att ta dig tid, slappna av, äta långsamt och tugga väl.

  • Vissa läkemedel kan ge ont i magen.

  • Fundera på om det finns stress i ditt liv. Magont är ett av de vanligaste symtomen på stress. Det svåra är att det framför allt är sådan stress som en själv inte är riktigt medveten om som oftast ger kroppsliga symtom. Finns det något i din livssituation som inte känns bra? Det kan förstås handla om ditt arbete, men också om andra krav som du själv eller andra ställer på dig själv.

När ska jag söka vård för ont i magen?

Vid plötsligt mycket ont i magen, kräks blod (eller svart), har blodig (eller svart) avföring bör du söka akut. Ring 112 om du har ont i magen och samtidigt börjar bli yr, matt eller svimmar.

Om du har tillfälligt ont i magen som inte är allt för svårt kan du oftast vänta på att det går över. De flesta fall av ont i magen går över av sig själva.

Om du har långdragna besvär, eller om du har mycket ont kan du alltid boka en tid hos Freya.

Exempel på orsaker till ont i magen

Magsjuka

Vid magsjuka mår du illa och har ont i magen. Kräkningar och diarré är vanligt, liksom feber och ont i kroppen. Ofta mår du mycket dåligt under en eller ett par dagar. Magsjuka är vanligt och kan bero på olika saker som virus eller bakterier. Så kallad matförgiftning är egentligen ingen infektion, utan snarare att mat hanterats på ett sätt så att bakterier har kunnat växa till och bilda olika gifter.

Dyspepsi – känslig mage

Dyspepsi innebär känslig mage. Ofta har du ont eller känner obehag upptill i magen i samband med att du är hungrig eller när du äter. Det är ovanligt att besvären beror på något allvarligt.

IBS – känslig tarm

IBS är ett vanligt syndrom med ont i mage, omväxlande hård och lös avföring, samt mycket gaser. Besvären brukar variera över tid, och kan förvärras av kost, stress mm. Du kan läsa mer om IBS här.

Mensvärk

Mensvärk kan göra ont i nedre delen av magen eller ryggen, och du kan även bli yr och illamående.

Det vanligaste är att det gör ont omedelbart innan blödningen sätter igång. Du kan också få ont i magen när du har ägglossning, den brukar inträffa ungefär mittemellan menstruationerna.

Endometrios

Endometrios innebär att det finns livmoderslemhinna utanför livmodern som blöder vid mens och orsakar inflammation. Vid endometrios är det vanligt att du får mycket ont när du har mens. Du kan också ha ont vid andra tillfällen, som vid samlag, avföring eller när du kissar.  En del får inga besvär alls.

Äggledarinflammation

Om du har äggledarinflammation (salpingit) svullnar äggledarna och gör ont. Salpingit beror oftast på en infektion som till exempel gonorré eller klamydia i ena eller i båda äggledarna. Ibland märks inte salpingit alls, men det är vanligt att du har mer flytningar än vanligt, ont magen eller upplever en tyngdkänsla i underlivet. Du kan också få feber och känna dig trött.

Muskelknutor i livmodern (myom)

Knutor i livmoderns muskelvävnad kallas även myom. Du som har myom får ofta stora mensblödningar. Det är också vanligt att känna tyngdkänsla i underlivet och att det gör väldigt ont när du har mens.

Livmoderhalscancer

Livmoderhalscancer som har spridit sig utanför livmodern kan göra ont på ett sätt som påminner om mensvärk.

Äggstockscancer

Symtomen vid äggstockscancer är ofta otydliga. Diffus magvärk och en känsla av svullnad i magen kan vara första tecknet. Andra symtom kan vara att du behöver kissa ofta, att det trycker mot ändtarmen, förändrade flytningar från underlivet, en knöl eller ojämnhet i magen, eller att du känner dig mycket trött och går ned mycket i vikt. 

Utomkvedshavandeskap

Utomkvedshavandeskap är en graviditet utanför livmodern. Vid utomkvedshavandeskap är det vanligt att få blödningar tidigt i graviditeten. Samtidigt kan du också få mycket ont i magen, ofta långt ner eller i ena sidan. Om äggledaren brister kan du få en större blödning i magen, vilket kan vara akut farligt.

Förstoppning

Förstoppning är ett mycket vanligt skäl till ont i magen. Avföringen blir hård och seg och det kan bli svårt att tömma tarmen. Förutom magsmärtor kan förstoppning också leda till smärtor i ändtarmsöppningen.

Ont i magen av stress

Det är vanligt med besvär i magen om du känner dig stressad, har en svår livssituation eller genomgår en kris. Besvären beror oftast på stressen i sig och inte på att det är något fel i din mage. Rökning, alkohol och vissa läkemedel kan göra att du får mer besvär.

Läkemedel

Vissa läkemedel kan ge ont i magen. Det gäller till exempel antiinflammatoriska smärtstillande läkemedel, NSAID.

Blindtarmsinflammation

Det typiska symtomet vid blindtarmsinflammation är att en har mycket ont till höger i nedre delen av magen. Innan dess känner många nedsatt aptit och illamående. Ibland får en feber.

Njursten

Njurstenar är små klumpar av hårda ämnen som kan fastna i urinledarna. Detta hindrar urinen från att rinna förbi, vilket leder till att trycket ökar. Det är trycket som ger den intensiva smärtan. Smärtan sitter ofta i sidan och den kommer och går. Ibland kan man se spår av blod i urinen.

Gallsten

Gallstensmärtan kommer i intervaller efter att du har ätit, speciellt om du har ätit fet mat. Ofta sitter den till höger, men kan även stråla bakåt mot ryggen och upp mot höger axel. Det är också vanligt att må illa och att kräkas. Om gallblåsan blir inflammerad får du ofta molande värk och kan även få frossa och feber.

Magsår

Magsår innebär att du har fått ett sår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinnan. Magsår kan brista. Detta brukar ge en kraftig smärta i magens övre del. Ett magsår kan brista utan att du har haft några tidigare besvär.

Inflammation i bukspottkörteln

Vid akut inflammation i bukspottkörteln, så kallad pankreatit, får en ont högt upp i mitten av magen. Då känns smärtan ofta även ut i ryggen mellan skulderbladen. Du kan också få feber. Besvären kan vara lindriga men ofta gör det så ont att du blir blek och kallsvettig och har svårt att vara stilla. Det är också vanligt att må illa och kräkas och att få svullen mage vid bukspottkörtelinflammation.