PMDS

Vad är PMDS?

Premenstruellt syndrom (PMS) innebär humörförändringar och andra besvär dagarna före mens.

PMS är mycket vanligt, men vilka besvär en får varierar från person till person. Besvären kan också vara olika under olika månader. Ofta behövs inte någon särskild behandling så länge en vet vad det handlar om. Läs mer om PMS här.

Premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS) är ungefär som vid PMS men kraftigare, särskilt vad beträffar de psykiska symtomen. Det kan te sig som depression eller ångestsjukdom med skillnaden att besvären bara finns en vecka eller två före mens.

Ca 3-5% av alla som har mens har PMDS. 

Symtom på PMDS

Vid PMDS kan du känna något enstaka eller några få av symtomen nedan:

  • Lätt att bli irriterad, orolig och ångestfylld.

  • Snabba humörsvängningar, nedstämdhet, trötthet och sömnstörningar.

  • Det finns också kroppsliga symtom som svullen i kropp, ömma bröst, huvudvärk, eller ökad hunger.

PMDS brukar oftast börja upp till en vecka innan mensen och försvinna när mensen kommer. Men symtomen kan också finnas kvar de första två till tre dagarna under mensen. En del personer har besvär även under ägglossningen. Ibland PMDS pågå från ägglossningen fram till mensens start. Veckan efter mens har besvären oftast upphört.

Varför får man PMDS?

Det är fortfarande okänt varför man får PMDS. Men en sak som forskarna tror kan påverka är ämnen som bildas när hormonet progesteron bryts ned.

När du har haft ägglossning ökar progesteron i kroppen. Hormonet minskar igen efter ungefär två veckor om du inte blir gravid efter ägglossningen. Att du får PMDS kan betyda att du är känslig för de ämnen som bildas när progesteronet bryts ned.

Vissa kan få besvär redan i tonåren, men det är vanligast bland de som är över 30 år. För många blir besvären starkare efter att de har fött barn. När man kommer i klimakteriet och slutar få mens försvinner besvären.

Hur kan jag få mindre PMDS?

Att göra saker du mår bra av och som gör att du slappnar av kan lindra besvären om du har PMS, men om du har PMDS krävs ofta medicinsk behandling också.

Det finns olika saker du kan göra för att lindra PMS eller PMDS-besvär:

  • Du kan träna.

  • Träna avslappning, till exempel yoga eller mindfulness.

  • Försök att ta det lugnt och låta bli att stressa.

  • Se till att sova tillräckligt.

  • Se till att du äter bra mat och att du äter regelbundet.

  • Håll koll på din menscykel

Eftersom PMDS kommer regelbundet kan du lära dig förstå och känna igen symtomen. Det kan kännas lättare om du vet vad de beror på och att de går över.

För att vara bättre förberedd kan du till exempel skriva in de aktuella dagarna i en kalender. Det finns också flera olika appar som gör det lättare att komma ihåg var i menscykeln du är.

Du kan också berätta för personer i din omgivning när det är dags för en period med PMDS. De personer du umgås mycket med kan de lättare förstå och ge stöd om de vet vad som är orsaken.

När ska jag söka vård för PMDS?

Kontakta oss på Freya om du upplever att din PMDS påverkar din vardag och livskvalitet på ett negativt sätt.

Behandling vid PMDS

Det är olika för olika personer vad som lindrar besvären vid PMS och PMDS. Därför får du pröva dig fram för att hitta det som hjälper just dig. Det kan vara att du får samtalskontakt vid några tillfällen, eller kanske hjälp att öva på avslappning eller mindfulness. För vissa kan KBT, kognitiv beteendeterapi hjälpa.

Behandling med antidepressiva läkemedel vid PMDS

Den vanligaste behandlingen mot PMDS är det antidepressiva läkemedlet escitalopram, som du kan ta under perioden då du känner av PMDS, före mens.

Det antidepressiva läkemedlet fungerar annorlunda när du tar det vid PMDS än om du skulle använda samma medicin vid en depression. Är du deprimerad kan det ta ett tag innan tabletterna verkar. Vid PMDS hjälper de oftast inom något dygn.

Behandling med p-piller vid PMDS

Läkemedel som gör att du inte får någon ägglossning kan också hjälpa mot PMDS. Ett exempel är p-piller. Men för vissa blir besvären värre av de hormoner som finns i preventivmedel. De modernaste p-pillren fungerar oftast bättre än andra.

Behandling med vätskedrivande läkemedel

Ett annat läkemedel som kan hjälpa är Spironolakton, ett vätskedrivande läkemedel som delvis blockerar effekten av vissa hormoner. Du tar läkemedlet en till två veckor före mens. Övriga dagar tar du inget läkemedel.

Att vara närstående till någon med PMDS

Du som är närstående till någon med PMDS påverkas också. Det finns saker du kan göra för att hjälpa till. Både för att du själv ska må bättre och för att den med PMDS ska må bättre.

Håll koll på din personens menscykel och var förberedd när PMDS-period är på väg.

Prata med personen om hur ni ska hantera PMDS-perioderna. Det är oftast bättre att prata om detta när hen inte är mitt i en period.

Gör en handlingsplan tillsammans. Vad kan personen som har PMDS göra för att må bättre när det är som värst? Vad kan du göra?